Dagligen möts jag av tidningsrubriker, TV-inslag och annan information som påminner mig om att vi är i en kris. En kris som av de flesta beslutsfattare betecknas som en finanskris.

Det jag ser är att vi är mitt i en kris som handlar om förändring.
Något nytt håller på att skapas och något ”gammalt”/befintligt håller på att rensas bort, tvättas rent.

Jag ler när 3 yngre män kallar en rättegång för ett teaterspel och samtidigt bloggar, uppdaterar servrar under pågående rättegång. De sitter och ler åt det rättssamhälle som skapats av det gamla systemet, där nya lagar och regler stiftas som till mans gör oss till brottslingar.
Det gamla/gällande försöker slå ner det nya genom konfrontation. Vem är det egentligen som processar, är det upphovsmännen eller de som idag tjänar pengar på att ge ut filmer, musik och böcker? Majoriteten håller med om att upphovsmännen har rätt till ersättning för sitt hantverk. Tänk att flytta dialogen till att enas om att nedladdningsteknik är bra samt att ersättning bör utgå. Då försvinner profiten för många mellanhänder, är det detta processen egentligen handlar om.

Jag hör också alla dessa ”befästare” säga att de, med gamla metoder, gör vad de kan för att försöka ”rädda” oss undan utveckling.
En finansminister, som jag vanligtvis uppskattar, uppmanar oss att shoppa, shoppa saker som vi egentligen inte behöver utan som vi behöver köpa för att det gamla systemet ska fungera.
Det pumpas in pengar i ett banksystem som stöder det gamla synsättet. Det skapas försäkringslösningar för banker som man kan anmäla sig till när krisen redan är ett faktum. Tänk om alla vi människor skulle kunna skaffa en sjukförsäkring när vi känner oss krassliga eller en livförsäkring på dödsbädden.
Samtidigt håller man en bilindustri under armarna, en konstgjord andning för att en industri som skapar miljöförstöring ska fortsätta överproducera bilar ingen vill köpa.

Jag efterfrågar ett ledarskap som vågar kliva ur det rådande paradigmet, som vågar se det som är och det som är på väg att skapas.
En ledare som från hjärta, hjärna och själ kan leda i tider av omfattande förändring.
Någon som har förmågan att se vad som är på väg att födas utan att i rädsla hålla sig krampaktigt fast i det gamla.
En ledare som kan stå för alternativen, som kan ena istället för att konfrontera.
En ledare som står för devisen ” Älska människor och använd kapital” istället för det som just nu verkar råda ”Älska kapital och använd människor”.

Trackback URL | Kommentarer RSS